EKG-modul 3: Arytmi

Denna sida riktar sig specifikt till t11-studenterna i Örebro och deras akut/aniva-kurs. Där de får en intro-föreläsning (se nedan) samt en fall-föreläsning ett par mån senare där fokuset är akutsjukvård med EKG som en del i det. Mellan dessa två så får studenterna inläsningsmaterial/uppgifter. Detta är ett av dem. Så för er utomstående, se sidan som en fortsättning på en föreläsning.

Mycket är från föreläsningen men med tillägg av andra lämpliga källor och övnings-EKGn.


Bra sidor för mer information:

EKG vid syncope

Tachyarytmier kortversionen

Spot the WOBBLER in syncope!

Översikt arytmier/sammanfattning

https://akutasjukdomar.se/ventrikeltakykardi-vt/

https://akutasjukdomar.se/takykardi-med-smala-qrs-komplex/

https://akutasjukdomar.se/takykardi-breda-qrs/

FöreläsningarFörklaringUpplagd
EKG på akuten.pdfAkut/Aniva-kursen t11 Örebro Universitet20210916

Dokument:

Riktlinjer och artiklar:


Hjärtklappning, takykardi är mycket vanliga sökorsaker på en akutmottagning. Det kan vara allt från extraslag, ångest, SVT, FF, elektrolytrubbning, anemi, tyreideasjukdom, arytmi med ischemisk orsak till en infektionsutlöst takykardi/flimmer. EKG tas nästan alltid på patienterna och det krävs mycket kunskap för att du som nya läkare ska kunna avstå, oavsett hur akuta och besvärande du än tror att symtomen är.

En “vanlig” STEMI ska ni kunna diagnostisera snabbt. Min uppfattning är att arytmier oftare är svårare men också att du oftast har längre tid på din EKG-tolkning och beslut om handläggning. Det finns vissa tillstånd där du direkt måste vara snabb på bollen. Och vad gör du om du tror att du måste vara snabb (pga dålig patient eller konstigt EKG), jo ett öABCDE. Då får du tid att tänka strukturerat och handlägga effektivt och patientsäkert. Tveka aldrig att fråga och ta hjälp!

VT/VF är exempel som ni ska kunna och förstå vilken handläggning som måste göras. All arytmi som påverkar ABC ska givetvis handläggas skyndsamt.

Läs gärna avsnittet synkope (under Symtom) och Akut anamnes.

Förmaksflimmer

Kort sammanfattning (samma som föreläsningen): Elektriskt kaos i förmak, Ser oftast tydligast p-vågor i v1. Frekvens upp mot 400. AV-noden klarar inte överleda samtliga impulser -> lägre kammarfrekvens, ofta 120-160.

Ta beslut om ev elkonvertering, frekvensreglering (betablockad akut/långsiktigt, digoxin) , inläggning eller poliklinisk uppföljning, ställningstagande till NOAK (använd CHADS-VASc och värdera blödningsrisk). Varför har patienten fått ett flimmer? Infektion, ischemi, lungemboli osv?

Läs: Elkonvertering- checklista förberedelser och genomförande – Kardiologi.se

Förmaksfladder

Kort sammanfattning (samma som föreläsningen): Frekvens 220-350 i förmaken. Lättast att se p-vågor i avl II. 1:1, 2:1 (vanligast, 3:1, 4:1 eller varierande blockering. 2:1 kan vara svår och se då första p-vågen gömmer sig i T-vågen. Misstänk 2:1 vid regelbunden taky runt 150. Något svårare att behandla fladder med läkemedel än flimmer.

Ta beslut om ev elkonvertering, frekvensreglering (betablockad akut/långsiktigt, digoxin) , inläggning eller poliklinisk uppföljning, ställningstagande till NOAK (använd CHADS-VASc och värdera blödningsrisk). Varför har patienten fått ett flimmer? Infektion, ischemi, lungemboli osv?

SVT

Glöm inte risken med adenosin vid tex extrabana till kamrarna och pågående FF. Leta efter deltavåg på aktuellt och gammalt EKG. Preexciterat förmaksflimmer!

WPW: WPW / Wolff-Parkinson-White Syndrome: ECG / EKG findings, symptoms, pathology, & treatment (10min youtube)

VT/VF

Om du vill bli bra på VT: https://www.healio.com/cardiology/learn-the-heart/ecg-review/ecg-topic-reviews-and-criteria/ventricular-tachycardia-review

Extraslag

Bradykardi och AV-block

Bradykardi, läs: Akut allvarlig bradykardi: åtgärder – Kardiologi.se

Om du behöver repetion av grunderna se denna film: Heart Blocks Explained – First, Second, Third Degree and Bundle Branch on ECG (20min youtube)

Isoprenalininfusion (krono- och inotropt, slår i princip bara på beta) är en vanlig övergående/akut behandling vid symtomgivande bradykardier (tänk lågt BT, synkope, kan inte stå upp osv)

Atropin (0.5mg) är ett relativt säkert akutläkemedel som jag tycker alla ska kunna behärska.

Symtom/diff/övrigt

Lungemboli: “Allt kan alltid vara lungemboli” säger många. Om en relativt opåverkad patient så börja med att använda PERC-rule. Det finns många EKG-förändringar som skulle kunna bero på lungemboli. EKGt är generellt bara en pusselbit i din bedömning av patienten. Det är sällan ett EKG är avgörande. Men såklart finns det alltid något :slight_smile: s1q3t3 med hög specificitet men låg sensivitet.

Överkurs: EKG vid lungemboli – youtube

6 findings in EKG – syncope

EKG-exempel. Övning.

Titta på dessa EKG. Försök tolka själva. Många av dessa kommer från EKG-atlas, infarkt – Internetmedicin. En del är svåra, en del lättare. Många av svaren är ganska detaljerade, så om du har “rätt” men inte tänkt på att svara alla de detaljer så är det helt okej. Fuska inte för mycket :-).

  • Normal sinus P waves (upright in leads I and II) with a constant  morphology — albeit with an appearance suggestive of left atrial enlargement.
  • P-R interval is constant (no evidence of AV block).

För tidiga slag initierade från ektopiskt fokus i förmaket (utanför sinusknutan) eller runt AV-knutan

  • Huvudsakligen normala QRS-komplex. Enstaka lätt breddökade slag (aberrant överledda slag). Breddökningen beror på att delar av retledningssystemet fortfarande är refraktärt.

Förmaksfladder med förmaksfrekvens 270 slag/min och kammarfrekvens 135 slag/min, således 2:1 blockerat förmaksfladder (varannan förmaksimpuls överleds till kammaren).

  • P vågor ses tydligast i V2, dels före varje QRS, dels pålagrat på ST sträckan

Förmaksflimmer. Breddökat QRS. Högersidigt skänkelblock (tydlig rsR konfiguration och negativ T i V1, ingen tydlig djup neg S-våg i V6 i det här fallet).

16-årig flicka, idrottare utan symtom men viss arytmi upptäckt vid läkarundersökning

  • Vilo-EKG före arbete: Sinusrytm , normal PQ-tid, 0,156 s
  • Rytmremsan visar vid ‘F’ ett fusionsslag av samtidig nodal- och förmaks-aktivering med kort PQ tid, samt vid ‘N’ ett nodalt slag med ett litet intraventrikulärt ledningshinder (bred QRS)
  • Under arbete och 6 min efter arbete endast normal sinusrytm utan arytmi, inte visat här
  • Bedöms som funktionellt helt normal

SVES, delvis i bigemini


– I övrigt normalt

  • Sinusrytm
  • Flera VES i rad
  • Status post inferior infarkt (patologisk Q-våg och negativ T-våg inferiort)
  • Vänsterkammarbelastning (negativ T-våg lateralt)
  • VT
  • Sinusrytm
  • 9 VES i rad
  • Flack T-våg lateralt, ospecifikt

 a tachycardia at a rate of 190/min with narrow QRS complexes indicating supraventricular tachycardia.

VF

Monomorf VT

AV-block 3

SVES

VT