Hej och välkommen till oss!
Läs igenom nedanstående information och försäkra dig om att du hittar i lokalerna och vet vad för utrustning som finns. Det kan vara bra att komma hit innan ditt första jourpass , om du har möjlighet, för att gå igenom nedanstående. Du kan se det som en checklista.
Vi hoppas att du ska känna dig välkommen till vår akutmottagning!
*Denna sida uppdateras kontinuerligt
Kliniken, arbetsmiljö och lokalerna
På akutkliniken finns usk, ssk, MVA, studenter, lokalvårdare, underläkare och specialistläkare. Vi är ca 250 anställda och har ett upptagningsområde på drygt 180000 samt ca 68000 besök per år. De flesta av läkarna som arbetar på akutmottagningen tillhör andra kliniker men tjänstgör både tillfälligt eller regelbundet hos oss.
Bemötande: Det kan låta som en självklarhet, och det är det ju också. Här behandlar vi alla med respekt, oavsett vilken roll du eller någon annan har. I teamarbete och handläggning av akut sjuka patienter så finns det evidens för att dåligt bemötande leder till ökad mortalitet. Så skulle det vara så att någon annan vaknat på fel sida så kan Du göra patientnytta med att vara trevlig tillbaks. Om du upplever ett återkommande problem med bemötandet så tveka inte med att säga till vederbörande eller kontakta vår verksamhetschef.
På vår arbetsplats så är vi professionella och har samtidigt väldigt roligt 
Chef: Daniel Gustafsson är verksamhetschef för akutkliniken.
Akutläkarna: Vi är läkare, både specialister- och ST-läkare i akutsjukvård, som är anställda av akutkliniken. Oss kan man alltid fråga om hjälp och handledning när vi är på plats. Om du letar efter oss så har vi dedikerade arbetsstationer vid kirurgexpeditionen (teamexp 178 på kartan). Annars kan man alltid fråga akutens övriga personal som brukar ha koll på oss :-).
Karta:
Du hittar fler bilder i denna presentation:
Patientens väg: Här kommer snart en karta och information om hur patientens väg på akuten ser ut. Tills dess, fråga gärna någon personal som kan visa dig hur patientens väg ser ut, från ankomst till hemgång/avdelning.
Gemensamma utrymmen: Kyl, micro och matplatser finns en våning ovanför akuten. Där sitter även stora delar av den administrativa personalen. På akuten finns även ett mindre fikarum (rum 171). Vi försöker alla att hålla efter oss. Det finns papperskorgar. Vi lovar
Barnakuten: Barnakuten ligger en kort bit ifrån vuxenakuten. Det är samma personalgrupp (ssk och usk) som arbetar på barn- och vuxenakuten. Läkare som har patienter på båda akutmottagningar får gå emellan. Det finns en läkarexpedition på barnakuten.
Expeditioner/team: En teamexpedition för “kirurg-personal” samt akutläkare (teamexp 177 på kartan). En teamexpedition för “medicin, neurologi, önh, infektions”-personal (teamexp 178 på kartan). En ortopedexpedition. En barnexpedition. Lär dig att hitta till dessa.
Dikterings- och arbetsrum: På respektive expedition och i anslutning till dessa finns platser för dig att arbeta på. På de flesta patientrum så kan du även diktera. Genom att diktera direkt och bredvid patienten kan ofta mycket tid sparas.
Ortoped-expedition/rum: “Vanliga” ortopedpatienter tas hand om hos oss kvälls- och jourtid. Övrig tid hos frakturmottagningen. Expeditionen (för läkare och ssk/usk) samt behandlingsrum ligger i korridoren mot barnakuten.
Personaltoaletter: Rum 170 samt brevid akutrum 193. Det finns fler på våningen ovanför.
Väntrum: Det finns väntrum 2, 3 och 4 inne på akuten. Se till att du vet var de finns.
Övervakning: Varje rum har möjlighet till övervakning. Däremot tänk på om patienten behöver ha uppsikt visuellt. Då finns det synliga övervakningsplatser bredvid båda expeditionerna.
Morsrum: Förvaring och visning av avlidna patienter tills de får komma till patologen. Utanför gamla akuten mot L-huset.
Apparatrum: Förvaring av Philipsutrustning, bladderscan, ultraljudsapparat, blodskåp, videolaryngoskop med ljuskälla, BiPAP, barnakutvagn, barnbord, utrustning för intraosseös borr, CVK, infusionspump och droppräknare.
Öronrum: I rum 191 hittar du öronmikroskop och annan utrustning.
Akut- och traumarum: Det färdigställs nya rum för akuta omhändertaganden under våren 2022. Till sommaren ska de vara i bruk. Håll dig uppdaterad!
Samtalsrum: Det byggs för närvarande ett i korridoren mellan vuxen och barnakuten, där ortpoedrummen ligger.
Ambulansgaraget: Ankommande (och avgående) patienter med ambulans, liggande sjukresa och kriminalvård/polis.
Mobiltelefon: Ett underbart arbetsredskap. Tänk på att patienter och även andra yrkesgrupper kanske inte är vana med att ha det som ett verktyg på kliniken. Helst så undviker vi privat användning.
Ultraljud: Våra apparater håller på att bytas ut. Det kommer troligen att finnas sex stycken utplacerade där de behövs. Mer info kommer.
Stickskador: För att anmäla se rutin på intranätet.
Arbetsskadeanmälan: För att anmäla se rutin på intranätet.
Närvaromarkering/larm på rum: Tryck på närvaroknappen när du går in till en patient och tryck av när du går därifrån. Låt en kollega visa dig hur du gör samt hur man larmar via dessa knappar.
99 (syns på displayerna): Larmas då det finns information som behöver nå all personal på akutmottagningen, inklusive läkare, administrativ personal och sekreterare. Gå till akuthissen för samling.
Överfallslarm, polislarm: Viktigt att ha på sig ett personlarm. Få förklarat hur det fungerar samt hur man testar det innan påbörjat arbetspass. Du ska läsa denna information om larm och hotfulla situationer – Hot och våld
Skalskydd: Alla dörrar till akutmottagningen är låsta och det krävs kort eller dörröppning av personal för att komma in. Tänk på att ha uppsikt över de personer vi släpper in. Det är ditt ansvar.
Studenter: Vi är ett universitetssjukhus och kanske vårat största uppdrag utöver patientomhändertagandet är att utbilda studenter. Hos oss kan du träffa på studenter från många olika utbildningar. För oss alla är det självklart att vi värnar om dem. Det är vår plikt och se till att de får både ett bra bemötande och sin utbildning tillgodosedd. Vi har alla ett ansvar.
Brand och utrymmesvägar: Alla måste läsa denna information – Brandsäkerhet på akm
Vapenskåp: Alla föremål som kan användas som tillhyggen räknas som vapen. Dessa ska låsas in i vapenskåpet med hjälp av vårdadministratör.
Felanmälan: Görs av den person som upptäcker felet via intranätet alt. via telefon 26000. Informera ledningssköterska om att felanmälan är gjord.
Sjukhuskyrkan: Finns att tillgå både för patienter och personal. Kan gärna ringas in för extra stöd till anhöriga i en akutsituation
Högriskpatient: Patienter som kommer från Kumlaanstalten eller Hinseberg kan vara klassade som högriskfångar på grund av flykt-/ eller fritagningsrisk. I de fallen vi vårdar sådana fångar måste särskilda åtgärder vidtas. Tänk på din säkerhet!
Pluspatient: Patient som kan uppträda hotfullt eller aggressivt kallas för pluspatient från triage eller ambulans. Gå inte in själv till dessa patienter.
Ordningsvakt: Ordningsvakter finns på sjukhusområdet dygnet runt och kan tillkallas vid behov.
Läkemedelsrum: Sjuksköterskor och akutläkarna är de som har tillträde. Din ssk hjälper dig med adminstrering av läkemedel.
Katastrofplan: Du hittar katastrofplaner både på intranätet och hos ledningssköterskan. Här är akutens katastrofplan:
Avdelningar/platser att hitta till:
Kiosk: Pressbyrån finns i A-huset. En liten kiosk finns i L-ingången. I M-huset finns även kiosk.
Jourrum: Tillhandahålls av respektive klinik som du är anställd av.
Lånepasserkort: Kontakta Servicecenter.
Omklädningsrum och kläder: Du har inte tillgång till ett särskilt omklädningsrum eller klädförråd. Du använder ditt vanliga via din hemmaklinik.
Simuleringar: På akutmottagningen genomförs det både regelbundna och tillfälliga simuleringar.
Patientomhändertagandet
Ambulansrapport: Vid ett larmomhändertagande där patienten kommer med ambulans så kommer du att få en SBAR-rapport av ambulanspersonalen. Många patienter, som är stabila, rapporteras direkt till ssk på akuten. Var uppmärksam när det sker och var gärna med på rapporten för undgå onödig dubbelrapportering och att du får den information som just du vill ha. Ambulansens journal ser du i Klinisk Portal. Öppna den!
Triage: Det finns pretriage (PT) som sitter vid ingången för patienter som inte kommer med ambulans. Den bemannas av en ssk eller erfaren usk. Här registreras patienten och en snabb anamnes tas. Efter att patienten passerat pretriagen så triageras hen enligt RETTS i särskilda triagerum. Det sker oftast med 1 ssk och 1 usk. Det uppmuntras att du som läkare är med i triage för att möjliggöra ett snabbare flöde på akuten. Du kommer ganska ofta få frågor från dina kollegor att följa med och hjälpa till i triagen. I akutliggaren (klinisk portal) så kan du se hur många patienter som är otriagerade och/eller i triage. Det kan ge dig en uppfattning för om du behöver hjälpa till där. Ambulans genomför en egen triage. Här kan du läsa sköterskornas intromaterial för triage IntroTriage. Läs igenom så att du förstår.
Hemgång: Om du bedömer att patienten kan gå hem i samband med att du pratar med patienten – ta bort infarten och visa vägen ut. Genom att göra dessa små saker kan du spara på resurser och personal för hela akutmottagningen. Akuten får snabbare tillgång till ett rum, sköterskorna får tid till andra patienter och du kan direkt gå till nästa patient. Om patienten behöver hjälp med att komma hem så finns det sjukresa. Tänk på att sjukresa kan ta tid, vilket ofta leder till att patienten tar plats på akuten och resurser i form av omsorg. Dessutom kostar det såklart våra skattepengar. Det bästa är om de själva kan ta hjälp av någon för att komma hem. Kanske kan de vänta utanför. Om det inte går så säg till dina sköterskekollegor så hjälper de dig och patienten.
Inläggning: Om du är ny underläkare så måste givetvis inläggningar och handläggning diskuteras med en erfaren kollega. Både på vardagar och helger så tjänstgör vårdkoordinatorer på USÖ (ej nattetid). Du ska alltid kontakta dem inför en inläggning. Det är de som har den övergripande kontrollen över vårdplatser. De är erfarna sjuksköterskor som har en hög kunskap om vårdnivåer och vilken vård på avdelning som din patient kan tänkas behövas. Du ringer avdelningen och rapporterar till en avdelningssköterska. Du fyller i baksidan av triage-bladet. Du dikterar en inskrivningsanteckning. Du ordnar läkemedelslistan. Du fyller i eventuellt HLR-beslut.
Vid ökad belastning: Det finns olika algoritmer för när det bedöms vara ökad belastning på akuten. Det är dock ledningssköterska som är ansvarig och tar beslut. “Orange läge” är ett exempel på ökad belastning. Stabsläge är ett annat. Det som är viktigt för dig är att du förstår att om du får till sig att det är belastat på akuten så ska du göra ditt yttersta för att underlätta det. Ledningssköterskan är den som ytterst bestämmer hur du ska arbeta för att förbättra flödet.
Skör patient: För varje misstänkt skör triagerad patient så genomförs en skattning av CFS-skalan. Det är ett sätt att upptäcka patienter som har större risker av att vänta för bedömning och handläggning på akuten. Du finner CFS-skattningen på RETTS-bladet, i ambulansjournalen och akutliggaren. Här kan du lära dig mer om CFS https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/originalstudie/2021/03/skorhetsskala-kan-bidra-nar-vardtid-och-dodsrisk-bedoms/
Remittering: Det är vanligt att våra patienter har remitterats från annan vårdgivare. De kan komma med ambulanstransport, inom sjukhuset och via vanliga patientingången. Oftast står det stämplat/markerat “remiss” på journal/RETTS-bladet. Du hittar remissen under konsultremisser i Klinisk Portal.
Psykiatriska patienter: Patienter med psykiatriska sjukdomar är en vanlig patientgrupp. Det är också vanligt att psykiatriska kliniken/akutmottagningen (L-huset) skickar sina patienter till oss för en somatisk bedömning. Ofta hänvisas dessa sedan tillbaks till psykiatrin. Om patienten söker oss först så behöver du skicka en konsultremiss. Ring psykiatriakuten innan patienten kommer för att meddela och ge en SBAR till sköterskorna där. Tänk på att dessa patienter ofta kan behöva extra stöd med att komma dit. Var generös med att boka transportör.
Effektiv provtagning: Fundera på vilka prover som kan förändra dina åtgärder på akutmottagningen. Du kan få venös/artär-gas, blodketoner, kapillärt CRP bedside.
0-HLR: Vid inläggning kan det vara aktuellt att ta beslut om eventuella vårdbegränsningar. Det finns isåfall en papperslapp som ska följa med den fysiska patientjournalen till avdelningen. Det är också viktigt att man dikterar beslutet i sin inskrivningsanteckning.
Transport av patient intrahospitalt: Om en patient är i behov av kontinuerlig övervakning under transport till avdelning så ska patienten transporteras med sjuksköterska från akutmottagningen. Oftast benämns dessa patienter “orange:a” (färg i RETTS). Det är viktigt att förstå att om man använder icke-nödvändiga resurser för transport så innebär det minst en mindre erfaren sjuksköterska på akutmottagningen under transporttiden. En fråga man kan ställa sig är “Vilken övervakning kommer patienten ha på avdelningen?”. Om det exempelvis är kontroller varje halvtimme utan uppkoppling, då är det tveksamt med övervakad transport. Vid kritiskt sjuka patienter så ska IVA-jour följa med vid transport. Det vanligaste är att patienter transporteras till avdelning med transportör. Det ordnar teamets ssk/usk för dig.
Transport av patient interhospitalt: Pga vårdplatsbrist eller andra orsaker kan patienter skickas till våra länsdelssjukhus. Du rapporterar till respektive bakjour och/ev till primärjour samt ssk på den avdelningen. Din ssk-kollega hjälper dig med att boka transport. Det är viktigt att du har tänkt igenom indikationen för en eventuell ambulanstransport. Det är viktigt att vi hushåller med våra ambulansresurser och använder de till de patienter där det är befogat. Många gånger räcker det med sjukresa. Om patienten ska transporteras med ambulans så ska du fylla i en transportjournal där du tex tar beslut om vilken övervakning och vilka läkemedel som kan behöva ges.
Ledningssköterska: Har det operativa ansvaret för hela akuten. Utgår från rum 136. Leder och fördelar arbetet med de resurser som finns på akuten. Har kontakt med yttre aktörer som SOS alarm och ambulansen. Tfn 20025
GUB – Gått utan behandling: Patienter som avviker. De du har träffat som avviker innan tex prover eller rtg-svar ska du diktera på. De som avviker innan du som läkare har träffat hen så behöver du inte diktera.
Mellanjour: Medicinsk mellanjour finns på plats dygnet runt. Men hen är också ansvarig för ett flertal avdelningar under jourtid och kan därför vara iväg under längre tid. Du kan nå personen via sökare eller tfn.
Primärjourlinjer: Vi har flera primärjourslinjer som verkar på akuten. Infektionsjour, neurologjour, urologjour, kirurgjour, ÖNH-jour, barnjour, medicinjour. Alla är inte på plats dygnet runt.
Konsultation mellan olika specialiteter: För att undvika onödig administration kan man många gånger konsultera kollegan muntligt. Ibland behöver du skriva en konsultremiss. Glöm inte bort att akutläkarna har kompetens för akut handläggning oavsett sökorsak eller symtom.
Överrapportering: Om du exempelvis ska gå hem för dagen så kan du behöva överrapportera till din kollega. Försök att effektivisera detta och undvik överdriven administration. Markera din kollegas namn i “akutliggaren” för patienten och meddela ansvarig sköterska för att alla ska veta att din kollega nu har ansvaret. Om du ska diktera (kanske inte behövs alltid?) så akutmärk diktatet.
Röntgen: tfn 25059 om du behöver ringa röntgenpersonalen för att få till en akut undersökning eller förvarna dem. Slätrtg, CT och ultraljudsundersökningar för akuta besvär kommer att genomföras i deras nya lokaler precis bredvid våra. Mellan vuxen-akm och barn-akm.
Journalarbete, telefoni och IT
Klinisk Portal/Infomedix: Vårat journalsystem. Vi får ett nytt om något år.
Diktering: Det viktigaste är att se till att diktatet hamnar på rätt klinik och att du prioriterar rätt. Med prioriterar menas hur snabbt MVA ska skriva ut diktatet. Generellt kan man säga att inläggningar är “Akut”, snabb uppföljning och remisser “Hög”. Lite info om själva dikteringsprogrammen finns här – Lathund diktering.pdf
Telefonnummer: 019-60… om du ringer utanför sjukhuset.
Akutjournalen: Det vi ofta kallar RETTS-bladet. Här skrivs anamnes, vitalparametrar, ev åtgärder och triagebedömning. Om du lägger in en patient skriver du också en kort handskriven information (på baksidan) om patienten till avdelning. Tänk på att inte skriva för mycket för att riskera allt för mycket dubbel journalföring. För du dikterar och rapporterar muntligen vid inläggning.
Akutlarm: 22222. Uppge var du ringer ifrån (USÖ samt akutmottagningen vilket larm som ska dras, vilken sal larmet är på och vilken tid det är. Kom ihåg att meddela ledningssjuksköterskan.
Personsök: 21111. Vid icke akuta sökningar av personal. Oftast minst resurskrävande att kolla efter numret via telefonlistan på intranätet eller jourlistan.
Växel: Ring 99.
Jourlistan: Via intranätet når du jourlistan. Här kan du se vilka som tjänstgör och kontaktväg.
Tolk: Högtalartelefon finns på teamexpeditionerna för kirurgi, medicin samt på barnakuten. Tolkonline finns för kortare samtal på arabiska och somaliska. Det kan också komma tolkar till akm. Dövtolk finns också tillgängligt.
MobiMed: Journalsystem för ambulansen. De dokumenterar i en surfplatta som du kommer se att de har med sig. Denna journal och ambulanspersonalens information är många gånger ovärderlig. Du når denna journal via Klinisk Portal. Kolla innan hur! EKG tagna i ambulans kan exporteras direkt till Klinisk Portal.
LifeCare: Kommunikationssättet mellan kommun och landsting. Du skall svara och rapportera de patienter i LifeCare som har kommunala insatser såsom hemsjukvård. Du når LifeCare via journalsystemet.
Datahaveri: I händelse av datahaveri så övergår vi till papper och penna. Ledningssköterska har material för detta.
Avvikelser: Formuläret nås från intranätet, under fliken ”ditt namn” under mina system. Du måste vara inloggad på ditt eget inlogg på datorn. Syftet med avvikelser är systemförbättringar. Det är något som är självklart att man skriver och inget konstigt.
Pascal: Läkemedelsmodul för hantering av patienter med APO-dos. Kolla hur och var du hittar detta i Klinisk Portal
Förskrivningskollen: Användarmanual • E-hälsomyndigheten (ehalsomyndigheten.se)
Akutens kamera: Används vid dokumentation av brännskador, sår, hudutslag eller annat som du vill dokumentera. Bilderna som tas med den här kameran förs över till datorn och läggs in i KP med hjälp av instruktion som finns i närhet till kameran. Betona vikten av att radera bilderna efter överföring är färdigställd. Fråga akutklinikens personal om var den finns och om du behöver hjälp.
UpToDate: Vi har tillgång till UpToDate via app, intranätet, kliniska portalen och medicinska biblioteket. Du behöver registrera dig. Sök på intranätet för hur du gör.
Sekreterare AKM: På jourtid skrivs dina akuta diktat (främst inskrivningar) av våra MVA på akuten. De når du på tfn 20051. Annars skrivs diktaten av MVA på respektive ansvarig klinik.
Utrustning:
Doppler: Finns i ett förråd. Fråga ledningsssk
Frentzel-glasögon och fiberskop: Finns mittemot öronrummet.
Ultraljudsapparater: Helt nya 2022. Ta reda på var de står (du kan bli tillsagd att hämta). Lär dig att åtminstone starta :-). Akutläkarna är behjälpliga om du behöver handledning.
Olika larm:
Alla larm aktiveras av ledningssköterskan. Det kan vara andra som har larmat, såsom ambulansen.
Till varje larm så får de sköterskor som ingår i arbetspassets larmteam en sökning samt respektive läkare. Det finns flera olika “kännedoms-sökare” (främst läkare) som också får en sökning men ej har ansvar för att kvittera larmet. Nedan så specificeras vilka larmtyper som finns och vilken personal som dras primärt.
Hjärtstopp: IVA-jour, medicin-mellanjour.
Traumalarm: Det finns nivå 1 och nivå 2-trauman som styrs av nationella kriterier. Läs RÖL’s traumamanual. Till Nivå 1 – Traumabakjour, IVAjour, anestesi-ssk, op-jour, primärjour kirurg.
Rädda hjärnan: Primär- och bakjour neuro. Dras oftast av ambulansen. Patienten möts upp av larmteam och primärjour på akuten. Patient transporteras direkt till röntgen. Undersökning genomförs på vägen. Bakjour möter oftast upp på röntgen. Riktlinje och stöddokument – Rädda hjärnan
Litet medicinlarm: Medicin-mellanjour, primärjour medicin.
Stort medicinlarm: Medicin-mellanjour, IVA-jour.
Litet kirurglarm: Op-jour, primärjour kirurg.
Stort kirurglarm: Op-jour, primärjour kirurg.
Litet barnlarm: Barn-mellanjour.
Stort barnlarm: Barn-mellanjour, IVA-jour.
“Teamlarm”: Olika specialiteter. Tex medicinmellanjour och opjour.
Akutläkarlarm: Kan dras för alla typer av larm förutom hjärtstopp, trauma nivå 1 eller rädda hjärnan. Beslutas av ledningssköterska beroende på akutläkarresurser på plats. Akutläkare + ev IVA-jour.
Till varje larm kan andra läkare och resurser dras av ledningssköterskan. Tex gyn, önh osv.
Introhäfte för våra sjuksköterskor (mycket kan vara användbart för dig):